A Homeless Situation

Jag tror nog att när ni alla hör ordet hemlös så tänker ni på alkolisterna som hänger vid Kvarnen. Det gör jag. Men det finns så många andra som är hemlösa, som man kanske inte märker av lika mycket.

Jag går förbi Kvarnen varje dag. Jag ser samma personer sitta där omkring, på olika platser, varje dag. Jag känner speciellt igen två kvinnor, och en man med en hund. Ibland ser de ledsna ut. Och när det är fint väder är de fler, och de skrattar och ser glada ut. Antagligen är det bara för stunden. Jag är nästan lite rädd för dem. Jag går alltid förbi med ett långt avstånd och är rädd för att dem ska säga något. Varför? De är vanliga människor och de vill inte mig något illa. Men ändå tvekar jag. Jag skulle aldrig våga möta deras blickar, aldrig våga säga någonting.

Jag blir så ledsen när jag ser dem sitta där med varandra. Ibland tänker jag att de har ju iallafall varandra. Det kanske är något. Jag vill hjälpa dem men jag vet inte hur. Det är därför jag bestämt mig för att hjälpa till. Även fast det kanske inte kommer hjälpa just den mannen med sin hund, som jag alltid ser. Men det finns fler i den här staden.

Vi alla ser. Vi alla märker. Men ingen utav oss gör någonting. Men det ska jag göra.



/Evelina