Skänk kläder till någon som behöver dem
Jag vet att ni alla har kläder där hemma som ni inte använder. Nu när det börjar bli kallt ute finns det många som behöver dem mer än någon annan. De hemlösa. Jag har själv plockat ihop massor med fleecetröjor, halsdukar, mössor och vantar. Allt som man kan tänkas behövas ute i kylan.
Tänk på att det alltid finns någon som är tacksam för det du inte är tacksam för. Hjälp till!
Röda Korset
Helping hand
Tänk på att det alltid finns någon som är tacksam för det du inte är tacksam för. Hjälp till!
Röda Korset
Helping hand
Röda korset
Hej allihopa!
Idag var jag till Röda korset för ett möte med deras verksamhetschef Michael. Jag berättade för honom om mitt projekt, och han tyckte att det var en väldigt bra idé. Han berättade för mig vad Röda korset hade gjort för de hemlösa på senaste tiden, och om deras samarbete med Grottan som är en annan organisation här i Uppsala som hjälper de hemlösa. Röda korset har skänkt ca 200 000 kr till Grottan för att de skulle kunna köpa in mat och ge de hemlösa matlådor. Kommunens bidrag räckte inte till, så de gick in och skänkte sina egna pengar. De har även skänkt mycket kläder och skor till Grottan så de kan dela ut till de som behöver dem mest.

http://www.rodakorsetuppsala.nu/
Michael berättade även en väldigt dålig nyhet. Att Grottan måste stängas ner vid nyårsskiftet då de inte är någon som kan ta hand om det längre. Han visste inte själv vad som skulle hända efter det och vart de hemlösa skulle ta vägen.
På höstlovet, vecka 44, så bestämde vi att jag skulle komma till deras seconhand affär Mötesplats Kupan för att hjälpa dem i butiken och med alla kläder som skänks! Eftersom jag gillar kläder, och även second hand så ska det bli roligt.

Idag var jag till Röda korset för ett möte med deras verksamhetschef Michael. Jag berättade för honom om mitt projekt, och han tyckte att det var en väldigt bra idé. Han berättade för mig vad Röda korset hade gjort för de hemlösa på senaste tiden, och om deras samarbete med Grottan som är en annan organisation här i Uppsala som hjälper de hemlösa. Röda korset har skänkt ca 200 000 kr till Grottan för att de skulle kunna köpa in mat och ge de hemlösa matlådor. Kommunens bidrag räckte inte till, så de gick in och skänkte sina egna pengar. De har även skänkt mycket kläder och skor till Grottan så de kan dela ut till de som behöver dem mest.

http://www.rodakorsetuppsala.nu/
Michael berättade även en väldigt dålig nyhet. Att Grottan måste stängas ner vid nyårsskiftet då de inte är någon som kan ta hand om det längre. Han visste inte själv vad som skulle hända efter det och vart de hemlösa skulle ta vägen.
På höstlovet, vecka 44, så bestämde vi att jag skulle komma till deras seconhand affär Mötesplats Kupan för att hjälpa dem i butiken och med alla kläder som skänks! Eftersom jag gillar kläder, och även second hand så ska det bli roligt.

Vi alla ser, men ingen av oss gör något.
Jag tror nog att när ni alla hör ordet hemlös så tänker ni på alkolisterna som hänger vid Kvarnen. Det gör jag. Men det finns så många andra som är hemlösa, som man kanske inte märker av lika mycket.
Jag går förbi Kvarnen varje dag. Jag ser samma personer sitta där omkring, på olika platser, varje dag. Jag känner speciellt igen två kvinnor, och en man med en hund. Ibland ser de ledsna ut. Och när det är fint väder är de fler, och de skrattar och ser glada ut. Antagligen är det bara för stunden. Jag är nästan lite rädd för dem. Jag går alltid förbi med ett långt avstånd och är rädd för att dem ska säga något. Varför? De är vanliga människor och de vill inte mig något illa. Men ändå tvekar jag. Jag skulle aldrig våga möta deras blickar, aldrig våga säga någonting.
Jag blir så ledsen när jag ser dem sitta där med varandra. Ibland tänker jag att de har ju iallafall varandra. Det kanske är något. Jag vill hjälpa dem men jag vet inte hur. Det är därför jag bestämt mig för att hjälpa till. Även fast det kanske inte kommer hjälpa just den mannen med sin hund, som jag alltid ser. Men det finns fler i den här staden.
Vi alla ser. Vi alla märker. Men ingen utav oss gör någonting. Men det ska jag göra.

/Evelina
Jag går förbi Kvarnen varje dag. Jag ser samma personer sitta där omkring, på olika platser, varje dag. Jag känner speciellt igen två kvinnor, och en man med en hund. Ibland ser de ledsna ut. Och när det är fint väder är de fler, och de skrattar och ser glada ut. Antagligen är det bara för stunden. Jag är nästan lite rädd för dem. Jag går alltid förbi med ett långt avstånd och är rädd för att dem ska säga något. Varför? De är vanliga människor och de vill inte mig något illa. Men ändå tvekar jag. Jag skulle aldrig våga möta deras blickar, aldrig våga säga någonting.
Jag blir så ledsen när jag ser dem sitta där med varandra. Ibland tänker jag att de har ju iallafall varandra. Det kanske är något. Jag vill hjälpa dem men jag vet inte hur. Det är därför jag bestämt mig för att hjälpa till. Även fast det kanske inte kommer hjälpa just den mannen med sin hund, som jag alltid ser. Men det finns fler i den här staden.
Vi alla ser. Vi alla märker. Men ingen utav oss gör någonting. Men det ska jag göra.

/Evelina
A homeless situation
Hej allihopa!
Det är alltså här jag ska skriva och berätta för er om mitt projektarbete.
Jag ska besöka olika organisationer som hjälper hemlösa på alla sätt och vis. Jag ska själv voluntärarbeta för att hjälpa till så mycket som jag kan.
Jag vill även informera er om vad ni också kan göra för att hjälpa till.
/Evelina
Det är alltså här jag ska skriva och berätta för er om mitt projektarbete.
Jag ska besöka olika organisationer som hjälper hemlösa på alla sätt och vis. Jag ska själv voluntärarbeta för att hjälpa till så mycket som jag kan.
Jag vill även informera er om vad ni också kan göra för att hjälpa till.
/Evelina